HISTORIA.

Denna historia har för mig berättats av Bengt Högbom i Vigge, en vacker

vårdag 1961, när isen just gått, och lekgäddorna var som värst i tagen.

Alla hade fått dom flesta och största gäddorna, och alla skulle vara värst…!!!

Det var när våren kommit så där tidigt, efter en ovanligt mild men snöig vinter.

Bengt fick i uppdrag av sin pappa Nils att försöka plöja upp lite mark nere vid

sjön .Han selade hästen Atom(namn efter nåt bombprov vid Mororoaatollen), tog

fram gammelplogen, och gav sig iväg.

Vattnet stod fortfarande högt, men Bengt plöjde längs vattenlinjen. Plogen

gnisslade och lät, och blänkte mot solen i det vackra vårvädret. Plötsligt hördes

ett våldsamt plask, och vattnet for åt alla håll. Atom skriade av skräck, och Bengt

satte sig på ändan, och tappade tömmarna.

Gammelgäddan hade huggit på plogen och fastnat. Atom satt av i fullt sken,

sprang några varv på lägdan,och satte sedan av mot Helmers gårdsplan, med Bengt

rultande efter, så gott han kunde.

Uppe på gården stannade Atom av ren utmattning,och ut huset kom Helmer och

Konrad farande för att se det ofattbara. Hämta studsarn och kulor skrek Helmer

och Konrad dröp iväg upp på ”botten” för att hämta kanonen. Helmer lyckades sela

av hästkraken, som for iväg i sken mot hemmet.

Helmer och Bengt turades om att skjuta mot gäddan, men efter tio skott levde

gäddan, som om den var osårbar.Hämta klyvyxor skrek Helmer till Konrad i ett

alltmer upphetsat tillstånd.Yxorna kom och ett vilt huggande mot gäddans huvud

startade Man högg tills hela bryggstugebacken var röd av blod. Gäddan levde, och

var på riktigt dåligt humör.

Nu var goda råd dyra, men Helmer skrek åt Konrad att springa till storhärbret

och hämta två dynamitgubbar, tändhattar och kort stubin. Man surrade gubbarna

på käppar, och tände stubinen. Just då hörde Bengt svagt hundskall inifrån gäddan,

och skrek att vara försiktig med dynamiten.Fem sekunder senare small dynamiten

och hela gäddskallen for trettio meter upp i luften.

När allt lugnat sig och det blev tyst igen, hörde man tydligt hundskall,och ut ur

gäddan kom Emfrids hynda med fyra valpar.Dom hade försvunnit tre dagar tidigare

och var nu glada att se dagens ljus.

Stick och hämta motorsågen sa Helmer till Konrad.Sågen kom fram,och man sågade

upp gäddans buk.Där låg hundkojan en halv ko och ett femtiotal smågäddor.

motorsåg och klyvyxor ändå var framme, beslutades att fisken skulle huggas

upp till kastved och läggas upp på tork.När sommarn kom och gäddan torkat, eldade

man med den i spisarna hela sommaren.

Hur mycket gäddan vägde? Hhmmm…..

Nedtecknat av Stig Markström , en kall vinterdag tjuohundreelva!-

.